
Volvo Cars ägaren Geelys frenetiska shoppande under 2017 väcker mer frågor än några svar. Senast betalar de, enligt Financial Times prisuppgifter, en premie på runt 20 procent för en kontrollpost, som trots allt ger ett begränsat inflytande, i Volvo AB.
Premier brukar man ju betala för att just få kontroll. Vad gäller Volvo AB så är Industrivärden herre på täppan med 20 procent av rösterna, till skillnad mot Geelys 16 procent, även om de senare nu äger mer av kapitalet. Och vad gäller det strategiska inflytandet så lär Industrivärden få uppbackning av det svenska fondkapitalet. Möjligen kan man spekulera i att Geely kan göra en ”Fredrik Lundberg” (såsom denne väntade ut en upplösning av korsägandet mellan Handelsbanken och SCA i Industrivärden) och vänta ut ett Industrivärden som under Helena Stjernholm beskrivs som mera transaktionsinriktat än Industrivärdens historiskt maktinriktade förvaltande. Mot detta talar att huvudägaren i Industrivärden just är Fredrik Lundberg.
Geely beskivs som en mer långsiktig ägare än vad aktivistfonden Cevian, per definition, är. Det nu åttaåriga och lyckosamma ägandet av Volvo Cars tas som intäkt för det. Volvo Cars har fått behålla sin självständighet och utvecklats till ett lönsamt bolag, samtidigt som Geelys ägande varit en förutsättning för den lyckosamma satsningen i Kina. Den mest trovärdiga ”storyn” runt Geelys köp är att Volvo AB ska få fart på sin kinesiska försäljning, än vad det hittills rätt sömniga joint venturet med Dongfeng har givit.
Men långsiktighet förutsätter finansiell uthållighet och vad gäller det så är Geely, med det privata moderbolaget Zhejiang Geely Holding Group Co i toppen ett mycket stort frågetecken. Långt större än Cevian, som trots allt kunde vänta 11 år på sin exit. Volvo Cars har visserligen ett starkt kassaflöde nu, men det behövs för att finansiera bolagets transformation när elektrifieringen accelererar. Det börsnoterade dotterbolaget Geely Automobile Holding har vuxit kraftigt till att bli Kinas största inhemska bilmärke, men är ändå en småspelare på den kinesiska marknaden och dess förvärv av tre komponentfabriker av modern för knappt 2,5 miljarder kronor räcker inte långt i sammanhanget. För aktierna i Volvo AB är inte det enda köp som Geely gjort under 2017. Till detta skall läggas en majoritetspost i brittiska Lotus, London Taxi, London Electric Vehicles, malaysiska Proton, det amerikanska flygandebilföretaget Terrafugia och en storpost i danska Saxo Bank. Med få undantag företag som behöver mer kapital än vad de kan lämna ifrån sig.
Om man kan se något mönster så är det de japanska företagens shoppinghysteri i slutet av 80-talet. Den blev inte riktigt som man tänkt sig.
No Responses to “Geelys förvärvsiver väcker mest frågetecken”